...idag gick jag emot alla sociala koder och log mot en okänd man i sina bästa år på stan. Jag vet att detta inte är okej och jag ska inte göra om det. Lovar. Till mitt försvar vill jag dock poängtera att han hade världens största och välfriserade Sankt Bernhardshund jag någonsin sett. Pälsen var alldeles fluffig och såg nästan nyfönad ut så jag tyckte att hussen förtjänade ett leende.
Men ni har rätt. Jag måste lära mig att behärska mig. Vem tror jag att jag är liksom?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tycker det är fint att du ler mot främmande människor! Det känns som du har gjort något fint för Stockholm idag där det är strikt förbjudet att visa några trevliga känslor. Lät jag kanske lite väl bitter där? Äh jag älskar ju stockholm!
nej, inte bitter. bara en korrekt iakttagelse.
Skicka en kommentar