bloggmaterial

Jag fyllde som bekant år förra veckan och mina föräldrar var då uppe över dagen i Stockholm för att fira mig. Hemma i Loo låg dock ytterligare ett paket och väntade på mig med följande mackapär:

Se! Den kan lysa också...Det kanske inte riktigt syns här, men "aldrig ensam" står alltså inuti glaskuben skrivet med små luftbubblor, typ. Vilken teknik! Jag har egentligen inget mer att säga om nyckelringen, men måste ju ändå visa upp den. Känns lite som att jag fått en parfymindränkt nalle från ett fan skickat till mig, fast nu var det en nyckelring... från mamma.

vart är jag?

Just precis: Götlaborg. Trots att jag månadspendlar till Loo så brukar jag sällan ära denna vackra stad med mitt besök. Igår skulle jag dock träffa 2 av mina äldsta och bästa vänner och eftersom de bor där så blev jag mer eller mindre tvungen att bege mig dit.

Jag skulle inte vilja säga att jag suger på Göteborgs geografi, men min lokalkännedom går väl mer eller mindre mot noll. Jag hittar det nödvändigaste men om någon får för sig att namedroppa ett torg eller gata så står jag som ett fån. Min roliga vän Maria (som älskar Håkan Hellström och Göteborg mer än livet) har fått erfara detta till hennes stora besvikelse. Varje gång jag åker till Loo frågar hon om jag ska till Göteborg, vilket jag givetvis aldrig ska. Trots detta hade vi följande dramatiska samtal för inte så länge sen:

maria: amen du vet...vid Järntorget...
jag: nä, asså jag känner ju igen namnet och så, men jag kan inte riktigt placera det (mitt sätt att säga: jag har ingen aning).
maria (märkbart upprörd): vadå?! vet du inte vart Järntorget ligger?
jag (rädd och skamsen): nej...
maria (nu uppenbart upprörd): du...du har verkligen ingen rätt att kalla dig för göteborgare.
jag: det gör jag inte heller. det är det du som gör.

...
(tryckt stämning)


Vad bra, då fick vi det utrett! Det är så jobbigt när man inte vet i vilka fack man ska placera in folk.

Söta Maria innan tur på Islandshästarna. Vi såg alla ut som kriminella på samhällstjänst den dagen.

resfeber

okej att man får resfeber när man är 5 år och ska åka till fjällen dan därpå, men jag får a l l t i d resfeber. Det spelar ingen roll vart jag ska, vilken tid jag måste gå upp eller hur viktigt det är att jag hinner med tåget/flyget. Imorgon ska jag t ex åka hem till Loo (yahoo!). Jag har varit där rätt många gånger nu kan man tycka och skulle jag missa tåget så är det bara att ta ett som går lite senare. Själva turen går heller knappast att betraktas som en resa a-la-charter, utan snarare som en resa a-la-veckopendling. Trots detta kan jag aldrig somna i tid kvällen innan, och nu sitter jag här vid datorn alldeles rastlös och icke sovar-benägen. Jag skulle ju kunna göra något kreativt när jag ändå är uppe, typ diska, men istället sitter jag här flera timmar googlandes på oviktiga saker såsom t ex EU-valet. Suck.

Apropå att resa så har min finfina vän Marie äntligen kommit hem från USA så henne har jag spenderat kvällen med. En dag var de i en kyrka i Harlem på "gospelgudstjänst" och när de skulle in i kyrkan fanns två köer: en för de som faktiskt ville gå på gudstjänsten och en för turisterna. Fast i praktiken var det en kö för svarta och en för vita. Turisterna satt på läktaren som åskådare och reste på sig och gick när de tyckte "föreställningen" blev tråkig...alltså vid predikan.

Jag fick lite känslan av att man skulle kunnat se följande skylt i entrén:

popcorn 2 $
cocacola 1 $
godis 3 $
se pastorn tala i tungor 6 $

not: fast på engelska givetvis, annars hade det ju varit jättekonstigt.

Marie - turisten.

bara en liten lappri så här på kvällskvisten (?)

Jag blir alldeles varm i hjärtat av att föregående inlägg engagerar fler än mig själv. Det visar sig dock att det räcker att googla på "lappri" så får man fram betydelsen:

- sak av ringa nytta eller värde; omständighet av ringa vikt eller betydelse

synonymer: struntsak, bagatell, petitess

(källa: wiktionary)

För att få någon som helst känsla för varför de sjunger detta oförståeliga ord måste man lyssna på raderna innan:

galning 1: e din nesa snéd
galning 2: eller armen ur led
galning 3: å din tå e gul å blåååå
skränig sångröst: LAPPRI SÄGER TRASDOCKAN!!!!
läskig mörk basröst: de går lika bra ändåååå
...

puh! vilken tur att vi äntligen fått rätsida på frågan så man kan få sova någonting i natt.

barnterror

just nu är jag, Emelie och Sofie inne på sluttampen av vår b-uppsats och i härlig, okoncentrerad nu-orkar-vi-inte-skriva-en-rad-till-anda började vi istället youtuba på gamla barnprogramsintron (okej, jag började, vred upp volymen till max och tvingade de andra att lyssna).

Följande barnprogram riktigt avskydde jag som barn. Jag tyckte att dockan "Påsen" med den mörka mansrösten var absolut läskigast. Kanske beror det på att han var den enda som inte förställde sin röst till att låta som ett barn, vilket resulterade i att i alla fall jag fick vibbarna av "x antal trasdockorsbarn och en butter gubbe med mörk basröst i en tvättkorg". Som ni förstår var jag misstänksam redan som barn. Ironiskt då att jag älskat Michael Jackson sen jag var 7 år gammal...

Lyssnar man dock såhär i efterhand på introt så hör man ju att alla är gamla (eller iaf vuxna) som sjunger och att budskapet är väldigt fint och pk. Men jag och mina kompanjoner kan inte förstå vad de sjunger 43 sekunder in i filmen:



skränig sångröst: Lappri säger trasdockan!
läskig mörk basröst: Det går lika bra ändå

What's up med "Lappri"? Är detta någon typ av syjuntabegrepp man bör känna till eller bara en dålig översättning av orginallåten? Hjälp mottages tacksamt.

tandläkarskräck

Min lägenhet är grymt liten. Så liten att jag har en annan lägenhet som liksom rundar min. Min blir som en liten papperskorg på en soptipp i förhållande. I min grannlägenhet ligger en tandläkarmottagning. Jag har aldrig vågat gå dit. Inte efter dagen då jag öppnade min garderob (som ligger vägg-i-vägg) och hörde för mycket. Någon skrek och kved sig av smärta där inne, med munnen full av…något. Jag stod säkert 10 minuter och funderade på om jag skulle ringa polisen. Tänk om där pågår värsta maffiaverksamheten och jag sedan blir den korkade blondinen som talar ut i Aftonbladet som inte märkt någonting? ”De var alltid så trevliga”. Ingen fattar hur jag kunnat undvika att höra skriken på 1500 dB av människor som torterats på andra sidan papier maché-väggen. Jag skulle bli lite som den nya Fritzl-hustrun. Men å andra sidan, all publicitet är bra publicitet…eller?

århundradets mupp enligt Christoffer

...så gick vi där i godan ro, jag och Camilla på Odengatan på väg mot Odenplan. Solen sken, fåglarna kvittrade och Camillas frisör hade precis flätat mitt hår (värsta proffsflätningen juh). Framför oss ser vi en 30-årig man som går och skriker på arabiska (el dyl) åt två tjejer. De verkar måttligt intresserade och vi förstår omgående att detta är en mupp ute på jakt efter oskyldig offer. De kommer gåendes mot oss och vi ser hur han riktigt släpper taget om tjejerna och riktar all sin odefinierbara, men dock så oönskade, energi mot oss. Han vänder sig om, hyttar med näven och skriker 1 m bakom oss. Jag ignorerar, Camilla skrattar. Om man bara ignorerar länge nog så kommer väl galenpannan snart att försvinna? Men icke. Han visar inga tecken på att ge upp och känner heller inte av rådissen från i alla fall min sida.

Som ett tecken från ovan ser jag Christoffer 100 m fram. Vi hälsar men mannen fortsätter skrika episka (enligt Christoffer, jag vet inte vad ordet betyder) ljud nu ca 20 cm bakom oss. "Typiskt dig att få en sån efter sig" säger Christoffer som drar ner mig i tunnelbannan. När jag kommer upp 1 minut senare står mannen där och väntar. Jag ryter till, trött på att ha förståelse för andra människors galenskap just idag. Han låter mig vara. Jag sätter mig bredvid Camilla på vår trapp och njuter av solen, tystnaden och sällskapet. Mannen har gett sig på några andra blondiner, såklart.

Vår

min Scooby...

...tack för allt /bubblan

it's your birthday

att fylla år är alltid lite jobbigt tycker jag. Det finns alltid lite av ett prestationskrav. Det är liksom inte helt okej att säga att man kollat på hela säsong 8 av Vänner hela dan. Nej, istället måste man ha gått på restaurang, haft födelsedagsfest, träffat kompisar el dyl. Detta året hade jag absolut inga förväntningar, det var säkert därför allt blev så bra. Jag kan härmed med gott samvete berätta om hur jag firat min 23:e födelsedag...

Kl 12 ringer det på dörren. Utanför står mina föräldrar med presenter och sjunger för fulla halsar. Det låter ju inte så konstigt att man träffar sina föräldrar kanske, men då måste du också ta in i beräkningen att de kom helt oanmälda och bor 45 mil ifrån mig. De hade alltså satt sig i bilen kl 6 imorse för att åka till Stockholm, gratta sin dotter och sedan åka hem på eftermiddagen. Finare föräldrar får man leta efter. Jag var helt chockad i typ en halvtimme. Minst.

pappa och mamma

Vi var på thairestaurangen Kho Phangan och åt middag. De har världens coolaste inredning men världens sämsta belysningen. Allt var rött. Här försöker jag ta en bild på pappa:

Jag tycker pappa är rätt snygg, men denna bilden gör honom inte rättvisa. Jag ber honom därför visa tänderna när han ler för att få en mer naturlig bild. Här är resultatet:

Sicken heting!

Jaha ja, här sitter jag inuti en livmoder.

Som efterrätt stannar vi på ett fik för att äta glass. Eftersom jag är laktoskänslig tycker tydligen min kropp och själ att det vore en toppenidé om jag älskar glass, vilket jag gör. Jag har alltid tyckt detta beteende varit lite märkligt. Jag borde väl få någon typ av mataversion eller liknande....nu vet jag åtminstone varifrån detta kommer:

Pappa nu inne på min (hans andra) glass

Bonuskort: Jag gillar pappas nytänkande syn på handväskor. "It's a mans bag".

och jag som bara försökte ställa upp...

jag: hey, du kan få fota mig när jag pluggar.
jakob (skiner upp och gör upp storslagna idéer i huvudet): okej, jag hämtar stativen i källan...och blixten...båda blixtarna...och så paraplyerna förstås. Så kan vi ha värsta photoshooten här....och så kan du...
jag (avbryter): ...hallå, jag sa att du får ta kort medan jag pluggar. Jag tänker bara sitta här. Inga blixtrar eller paraplyer.

...
(tystnad, besviken sådan)

jag: nu läste du av stämningen riktigt dåligt Jakob.
jakob: jag vet. Förlåt.

- Ge mig den där kameran nu så ska jag kasta ut den genom fönstret...eller iaf stänga av den.

ja ba hello farfar

Jakob är i Sverige och hälsar på. Här lånar han mina glasögon. Han ser ut som en given medlem i PRO. Tänk vad ett halvår i Wien kan göra med en.

böndur

Det är väl kanske bara så att det där med filmtitlar inte riktigt är Islands grej. Här är ett filmuthyrningsställe som heter "James Bönd"....."my name is Bönd, James Bönd". Hör man inte hur fel det låter? Antingen får man väl ändra hela namnet (typ Bönd, Guðmundur Bönd) eller inte göra något alls? Upprörande.

Ett lyckat namnbyte...eller lyckat och lyckat, men ett namnbyte

öh..inte alla tassar på hunden...eller varå?

Emelie fyllde 25 igår och detta skulle givetvis firas! 2 h innan middagen stod på bordet fick jag reda på att jag var välkommen (jag tror inte jag bjöd in mig själv men är lite osäker). Eftersom 25-årsdagen är något extra vill man ju gärna ha en riktig present med sig. I brist på någon klockren idé tänkte jag att jag ju alltid kan baka kakor till henne (typ syltgrottor eller nått) så jag i alla fall slipper komma tomhänt. Problemet var bara att jag verkligen inte hann, vilket slutade med att jag dök upp med 12 hemmagjorda cornflakes-godisar.....det kändes nästan lite pinsamt. Som att lämna 7 enkronor i dricks på en restaurang. Är det en komplimang eller en pik liksom?

födelsedagsbarnet...eller kanske mer födelsedagsvuxenet

Under kvällen försökte vi klura ut nya versioner av talesätt a la-"han har inte alla hästar hemma". Det finns ju de klassiska: "inte den vassaste kniven i lådan", "lampan är tänd men ingen är hemma" osv.

Tydligen kan man också säga "hjulet snurrar men ekorren är död" (!!). Inspirerad av denna tog vi fram en mer morbid version och kanske inte helt pk: "rullatorn rullar men tanten är död". Lite av en ny favorit, men jag är inte så säker på att den egentligen säger det man vill ha sagt. Kanske är den för subtil...eller för talande. Usch.

Någon som sitter inne på en bättre?

Måste bara visa Emelie och Cristians snygga drickunderlägg som de hittat på loppis.

Sagostund?

Är det bara jag, eller det fler som tycker att denna isländska översättning tar lite udden ur det mörka i filmtiteln? För min del hade det lika gärna kunnat stå "Änglar och troll i Svingelskogen på nya äventyr". Barntillåten.

Island i bilder

Vi hyrde bil 2 dagar och körde runt på södra Island. Deras huvudled heter kort och gott "1" (inget E1 eller annat tjafs). Detta säger ändå lite om storleken på Island men kanske främst infrastrukturen. Men inget ont om Island, där är fantastisk natur så här kommer lite landskapsbilder som ni sömnlösa kan kolla på för att fördriva tiden och slippa sova.

Vattenfallet Gullfoss. Notera de små pyttemänniskorna på klippan till vänster (klicka på bilden för att se bättre).


En aktiv gejser.



Här är jag utanför Blue Lagoon. Vattnet ser ut som mjölk men smakar inte detsamma. Det här är en varm källa och vattnet här är väldigt mineralrikt. Det sägs att detta ska vara bra för huden, min erfarenhet är dock att detta inte innefattar håret. 4 dagar senare: fortfarande svinto. Tecken på förbättring: noll.




Här är ett annat vattenfall som är mycket högre än det ovan. Här kunde man även traska upp till toppen vilket vi givetvis var tvungna att göra. Bild nr 2 är tagen från toppen och om du tittar riktigt noga kan du se marken därnere. Akta dig för kanten bara.
"Det finns inget dåligt väder bara superduperskitkassa kläder" fick jag erfara.
Till höger: Charlotta med regnbyxor och gummistövlar.
Till vänster: jag med leggings och stövlar med kilklack. Hur tänkte jag här?
Min superspejsade mobilkamera kan ta panoramabilder (kan väl iofs alla). Här är en sjö som är jättekall. Det sägs att om man badar i den så kommer man dö av kramp. Trist.
Förlåt, nu blev det en sån där tråkig reseskildring ändå. Men om du blir uttråkad, kolla bara på bilderna och skit i texten.

Nu kanske jag får spö men...

...är det egentligen någon som tycker om Eurovision Song Contest? Jag hörde att de lagt 10 miljoner bara på introt, borde inte dessa pengar kunna användas på bättre sätt? Typ motverka världssvälten eller något annat trivialt?

Tack och lov hittade jag en jämlike ikväll i kampen mot schlagern. Söta Emelie kom över och vi kollade på Greys Anatomy, Youtube-klipp och drack GPM och G7 (den uttråkade kan ju försöka lista ut vad det är).

Emelie jutubar

Faktum är dock att vi kl 21 satte på tv'n för att se hur det gick på ESC. Som de stolta prettomänniskor vi försöker vara/bli, satt vi och totalsågade hela tävlingen och även att folk ens vill kolla på spektaklet. Trots detta upptäckte vi att vi helt plötsligt kollat på programmet i 40 minuter utan att bli uttråkade. Det kändes givetvis inte alls okej. Vi bytte kanal omgående. Hoppas ingen såg oss.

Mobilkameror is the shit i mysbelysning

graffiti?

det var flera husväggar som hade coola målningar i Reykjavik. Då pratar vi inte tag-a-lá-elskåp-vid-tågrälsen-som-ingen-förstår-ändå, utan riktiga grejer. Jag måste på förhand be om ursäkt för den kassa kvalitéen på bilderna. De är tagna med mobilkameran då jag inte har införskaffat mig någon bra kamera än...om någonsin.

Själva "snötoppen" består av paljetter som fladdrar i vinden. Effektfullt men svårt att få med på bild:

Okej, jag erkänner. Följande bild är enbart med pga det obscena namnet:

Kan du hitta Charlotta?

hemma från Islandur

efter en sjukt intensiv, fantastisk, rolig, magnifik vecka på Island är jag tillbaka i lägenheten i Sverige. Eftersom jag själv tycker det är ganska trist att läsa resedagböcker (förlåt på förhand till er som skriver) så kommer jag inte rabbla upp allt vi gjort. Det har varit en otroligt häftig resa och Island är ett ställe som jag kanske skulle kunna bo på ett tag....om det inte vore för att deras huvudstad är lika stor som Norrköping...och vem vill bo där liksom..?


Bildbevis på att isbjörnar finns på gatorna på Island...

När vi landade i lördags var vi rätt trötta så vi gick hem och sov i 4 h, vaknade kl 24.00 och bestämde oss för att gå ut. Reykjavik är ju känt för sitt nattliv så vi tänkte att detta måste vi ju testa. Mellan 24.00-02.00 hade vi förfest och sedan bar det av ut på stan. Väl ute på stan träffade vi några isländska killar som visade oss till de bästa av alla ställen. Personligen är jag rätt kass på att prata engelska. Här kommer beviset:

jag: how do you pronounce the letter "ð" (målandes bokstaven i luften)
isländaren Elmar (med halva tungan utanför munnen): th (tänk: "think")
jag: oh, so you have to show your thong when you say it? (tydligen är detta vad man får om man blandar th-ljudet med "tongue". Lite otippat. Väldigt fel.)



10 sekunder senare kommer Mia ut från en klubb och beklagar sig över att man inte kan hänga av sig jackorna någonstans.

Mia: We have to go to another place. I wanna take of my clothes!

Jag tycker nog att vi lyckades leva upp till nidbilden som slampiga svenskar rätt bra.

Mia vid en brandpost. Inte slampig, bara söt.

Iceland baby, Iceland

om bara en halvtimme åker jag och tjejerna till Island. Vi ska vara där i en vecka så kommer nog bli rätt lugnt på bloggen under denna tiden kan jag tänka mig. Jag vaknade kl 9 av att Mia ringde och sa att vi ska åka 10.30. Jag hade inte ens packat. Bra planerat. Jag drömde i natt att jag kraschade med ett flygplan...jag undrar vad det kan innebära. Det ska bli kul att åka till Island. Ett vanligt rykte om Sverige är ju att vi har isbjörnar som traskar omkring på gatorna här. Därför känns det så häftigt att åka till Island där det faktiskt ÄR så. Jag ska ta kort, lovar.

Såhär ser alla ut på Island, har jag hört. Häftigt.

På återseende i alla fall, hoppas jag.

/Charlotte Larsolofdottir

på med glasögonen och fram med sherryn

Luuk och Lindström tar över På spåret

Nu kan ju vi smyg-pensionärer äntligen kolla på "På Spåret" med gott samvete.

...eller Anna Book med man

vaknade av mms från Sundell i morse (eller morse och morse...10:51. allt är relativt):

"Man som undersöker sin dator?"

Ja, eller man som försöker hitta sin dator. Vad gick fel liksom?

Quasimodo (jag var tvungen att googla namnet): hej! jag behöver en dator. jag ser mycket dåligt.

Datorsnubbe/a: Okej, då har vi en med 3 tums-skärm här till dig som jag tror passar perfekt. Det blir som två ytterligheter, mycket intressant. Lite som skönheten och odjuret. Eller King Kong och tjejen ingen minns namnet på.

Ja, jag ser ingen annan lösning på det hela.

efterrättshypotesen

Bild: rattvisemarkt.se

Som ett bevis på att jag inte är den enda som misslyckas med mat kommer följande historia:

Jakob hade bjudit över mig på middag och i hans lägenhet möts jag av pulvermos, lingonsylt och fiskpinnar. Vilken lyx, tänkte jag glad över att få äta åtminstone ett lagat mål den veckan.

Lite finurligt tittar han fram ur köket och säger att det blir efterätt också. Wohoo! Killen vet verkligen hur man får mig på fall. Jag försöker under hela middagen lista ut vad det är han har fixat. Är det Ben&Jerry-glass, godis, donuts, kanske chips eller varför inte chokladpudding??! Ni fattar. Jag är i extas.

När middagen är klar smiter han ut i köket och kommer tillbaka med vadå?...jag fattar inte...alla mina förväntningar bara dör och jag kan inte dölja min besvikelse. Grabben står med två avokadohalvor i handen och ler lyckligt.

Efter att ha stirrat lite för länge och skrattat nervöst åt att han bara driver med mig, förstår jag att så inte är fallet. Han är helt seriös och jag pressar fram ett falskt "tack, vad gott" när han räcker mig ena halvan. Vi äter under tystnad i den tryckta stämningen.

Jakobs tankegång: hm, avokado är gott. Efterrätt är gott. Avokado = efterrätt.
Kyckling är också gott men äter jag det till efterrätt? Nej.

I egenskap av efterrättsexpert så har jag därför kommit upp med följande minnesregel för den vilsne (läs: Jakob): allt du kan äta till glass är att klassas som efterättsmaterial. Då måste jag kanske tillägga att jag tycker att man kan äta det mesta till glass men då är vi istället inne på min vilsenhet i matkombinationsdjungeln.

Det finns några få undantag:
1. kakor såsom cheescake där glass är överflödigt
2. ostbricka

Tillägg, någon?