Man vet dock aldrig med mig, jag kan mycket väl komma att ändra mig igen. Jag är väl egentligen idealtypen av en person som inte bör göra något som sitter kvar tills döden skiljer oss åt...
Eftersom jag är lite av en sucker efter vad andra tycker så har jag bollat idén med lite människor i min omgivning. Min farmor chockade mig med att tycka att det var en riktigt fin idé...?!...den kvinnan slutar aldrig att förvåna mig. Det är nog därför jag tycker om henne så mycket. Plus att hon är min farmor också, förstås.
Här är lite tatueringar som jag haft som inspiration till min eventuella:


Kan du gissa vad jag ska göra?
3 kommentarer:
Jag känner mig väldigt delaktig i den här processen. Synd bara att du har tunat ut min röst och inte hör ett ord jag säger. VAKNA!
Emme: nu förstår jag precis ingenting. Det enda jag kan läsa här är: "fkdfndsafldsk blablablablabla snakfnaslkdnslkdns..."
om du bara hade någonting att säga så skulle jag lyssna. lovar!
tatueringar är en biljett till helvetet
Skicka en kommentar