tisdag 5 maj 2009

märkt för livet

I flera år har jag haft en idé om en viss tatuering men jag har fegat ur och inte vågat göra den. Nu har jag omformulerat hela idén och tror att den blir riktigt fin och idag var jag t.o.m. på East Street för en priskoll och väntetid...jag hade kunnat få en tid imorgon kl 12.

Man vet dock aldrig med mig, jag kan mycket väl komma att ändra mig igen. Jag är väl egentligen idealtypen av en person som inte bör göra något som sitter kvar tills döden skiljer oss åt...

Eftersom jag är lite av en sucker efter vad andra tycker så har jag bollat idén med lite människor i min omgivning. Min farmor chockade mig med att tycka att det var en riktigt fin idé...?!...den kvinnan slutar aldrig att förvåna mig. Det är nog därför jag tycker om henne så mycket. Plus att hon är min farmor också, förstås.

Här är lite tatueringar som jag haft som inspiration till min eventuella:




Bilder hämtade efter bildsök på Google. Orka hänvisa allt korrekt.

Kan du gissa vad jag ska göra?

3 kommentarer:

Emme sa...

Jag känner mig väldigt delaktig i den här processen. Synd bara att du har tunat ut min röst och inte hör ett ord jag säger. VAKNA!

charlotte sa...

Emme: nu förstår jag precis ingenting. Det enda jag kan läsa här är: "fkdfndsafldsk blablablablabla snakfnaslkdnslkdns..."

om du bara hade någonting att säga så skulle jag lyssna. lovar!

Anonym sa...

tatueringar är en biljett till helvetet