aldrig ensam: it's your birthday

att fylla år är alltid lite jobbigt tycker jag. Det finns alltid lite av ett prestationskrav. Det är liksom inte helt okej att säga att man kollat på hela säsong 8 av Vänner hela dan. Nej, istället måste man ha gått på restaurang, haft födelsedagsfest, träffat kompisar el dyl. Detta året hade jag absolut inga förväntningar, det var säkert därför allt blev så bra. Jag kan härmed med gott samvete berätta om hur jag firat min 23:e födelsedag...

Kl 12 ringer det på dörren. Utanför står mina föräldrar med presenter och sjunger för fulla halsar. Det låter ju inte så konstigt att man träffar sina föräldrar kanske, men då måste du också ta in i beräkningen att de kom helt oanmälda och bor 45 mil ifrån mig. De hade alltså satt sig i bilen kl 6 imorse för att åka till Stockholm, gratta sin dotter och sedan åka hem på eftermiddagen. Finare föräldrar får man leta efter. Jag var helt chockad i typ en halvtimme. Minst.

pappa och mamma

Vi var på thairestaurangen Kho Phangan och åt middag. De har världens coolaste inredning men världens sämsta belysningen. Allt var rött. Här försöker jag ta en bild på pappa:

Jag tycker pappa är rätt snygg, men denna bilden gör honom inte rättvisa. Jag ber honom därför visa tänderna när han ler för att få en mer naturlig bild. Här är resultatet:

Sicken heting!

Jaha ja, här sitter jag inuti en livmoder.

Som efterrätt stannar vi på ett fik för att äta glass. Eftersom jag är laktoskänslig tycker tydligen min kropp och själ att det vore en toppenidé om jag älskar glass, vilket jag gör. Jag har alltid tyckt detta beteende varit lite märkligt. Jag borde väl få någon typ av mataversion eller liknande....nu vet jag åtminstone varifrån detta kommer: