lars-olofs dag

idag har det varit pappas dag och det skulle såklart firas. Pappa föreslog, som den kuvade husfader han är, att han skulle laga middag. Men eftersom ingen i familjen var sugen på grisföda (alltså stekta potäter, köttbullar och wokgrönsaker) så åkte vi in till stora staaaden Alingsås och köpte thaimat. Det är en högst kulinarisk familj jag kommer ifrån som ni säkert alla förstår.

Under denna familjemiddag så hade vi ett samtalsämne, och ett allenast: badrumsrenovering på övervåningen. Eftersom pappa och mamma inte alls tänkt till (enligt min bror och mig själv) så krävdes alltså 2 timmar av övertalning, däri ingick även lite dumförklaring, på hur de ska gå tillväga på bästa sätt. Ingen av oss förde något protokoll och antagligen kom vi heller inte fram till något, men diskussionen var intensiv och slutade med att vi satt med en badrumsritning bestående av knivar och mobiler bland våra fyla små lätter.


som vanligt när vi äter mat så vinner pappa, så även idag. När vi andra börjar klappa oss på magen och säcka ihop av paltkoman så tindrar det i pappas ögon, gaffeln åker fram och kort därefter hörs ett förväntansfullt "ska du inte ha mer?". Ovan bild är därför inte en alls ovanlig syn.

Att pappa äter tills allt är uppätet är ett så typiskt karaktärsdrag för honom att jag till och med minns första gången pappa inte ville ha min mat. Det var i mitten på 90-talet på en pizzeria i Vårgårda. Vi skulle på stort släktkalas hos mormor och morfar och tjuvåt lite middag innan. Pappa ville inte äta upp min pizza för att inte komma proppmätt till svärföräldrarna och de sju sorters kakorna. Jag var chockad och frågade fler gånger om han skämtade. Det gjorde han inte...

Jag smygfotade min storebror Jonas. Det var inte så uppskattat. Han hotade på allvar med att stämma mig om jag la ut dem på bloggen. Vilken kärlek!

Jag föreslog sedan att mamma skulle ta ett kort på oss. Det skulle jag inte ha gjort. Jag har en konstig min på bilden, jag vet. Det är min "I'm in pain"-min. Jonas ger ett mysigt intryck här men håller i verkligheten på att misshandla mina ben under bordet.


kul för våra föräldrar att en av deras arvtagare är snygg. De kanske skulle ha slutat avla barn efter den första...