måndag 15 februari 2010

smile




det finns så mycket jag vill säga om den här reklamen att jag inte vet vart jag ska börja. Ännu svårare blir det att bena ut alla tankar och åsikter som tar plats i min febriga hjärna för tillfället så låt oss bara konstatera följande:

1. Den av personerna som faktiskt har förutsättningarna för att bli okej (inte bra, men okej) på bilden får en skarv mitt i anletet och en ofrivillig förskjutning av ena ansiktshalvan. Den suger.

2. Tjejen har ett Mariah Carey-smile. Det är ingen komplimang.

3. Finns det någon av "modellerna" som faktiskt ärligt, genuint, av hela sitt hjärta kan säga att de är nöjda med den här bilden? Taskigt bildval av fotografen säger jag och tråkigt att detta ska vara järngängets 4 minutes of fame (4 min - klassisk väntetid på tunnelbanan).

4. Om mannen med skevt ansikte blir okej på bild, så verkar killen i mitten vara den som kanske ser okej ut i verkligheten. Det får vi dock inte reda på med tanke på att han generat står och sparkar med ena foten i backen. Kanske ser han fånigare ut än sina kollegor, kanske skäms han över sammanhanget. Jag vet inte. Jag bara spekulerar. Det är ungefär det jag har gjort idag den 15 februari.

Spekulerat, sovit
och soffinteragerat.

Inga kommentarer: