varje gång jag träffar min kollega Karolina känner jag mig som en liten tolvåring som får hänga med sin coola sextonåriga storasyster som hon totalt avgudar. Jag skrattar ljudligt, okontrollerat och lite för länge åt precis allt hon säger. Hela tiden.
Karolinas hemlighet är att hon är helt grym på att imitera. Allt och alla. Jag är en sucker för imitationer och har mer än en gång känt att jag borde behärska mig själv i hennes sällskap men det är svårt. Väldigt svårt. Varje gång försöker jag även få tillstånd att filma men även där misslyckas jag.
Låt oss säga att hon är under bearbetning.
Tills dess får ni nöja er med Robin Williams när han pratar Call of Duty. Det är också ganska roligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Som den besserwisser jag är måste jag ge dig en rättelse. Robin Wiliams Charlotte inte Robbie Wiliams.
Jag utgår från att jag nu är struken från din vänlista.
Pöss
Hatar du mig nu?
Är jag banned från bloggen nu?
Haaalllllååååå!
Själv skulle jag beskriva mig som en balanserad och lugn människa. Framförallt balanserad, det känns som ett jättebra ord för mig.
Nämen så att...
hahaha...det känns så ovärdigt att bara svara med en kommentar på detta fantastiska psykbryt. jag råkade skratta högt på jobbet. de kollar konstigt på mig nu.
så. slut på rast. puss
Skicka en kommentar