när måndag den fjortonde blir fredag den trettonde

lina har varit alldeles jätteäcklig idag. Först hittar hon ett hårstrå i munnen på tunnelbanan som tillhör någon annan.

Avsändare: okänt.

När vi sedan äter lunch slutar den med att hon stelnar till och stirrar konstant i minst två minuter på sin matlåda. Sedan försöker hon övertyga både mig och sig själv om att det är en krydda hon tittar på, förslagsvis en "liten korianderbit".

Yeah right. Det var det så uppenbart inte.

Det var en larv. Alldeles död var den men likt förbaskat: en larv.

Usch. Stackarn. Sen till råga på allt så hade hon glömt spara ett viktigt dokument på datorn så hon fick skriva om allt igen. Det tyckte jag i och för sig var rätt bra för då passade jag på att inta fosterställning och sova en timma.

Egoistisk?

Jag?

Näe. Det är väl snarare så att jag alltid ser möjligheter i andras olycka vilket ändå måste ses som ett positivt karaktärsdrag. Eller?