Alla ni fina människor som lägger huvudet på sne', ger mig ledsna blickar och säger "stackare" innan ni säger hej: det är inte alls synd om mig. Det är ju coolt att vara gipsad. Har ni missat det?!
Som liten Charlotte så ville jag hoppa på kryckor, sitta i rullstol, ha tandställning, glasögon och röka. Jag fick inte ha eller göra något av detta vilket ledde till ett klart missnöje från min sida och i slutändan ett iscensättande istället. Lite sent att kryckorna gör entré först nu kanske, 15 år senare, men jag kan liksom inte riktigt släppa tanken på att jag ändå gillar det. Som något man borde ha gjort typ.
Så inget mer ÅNEEEEEEJ! VAD HAR DU GJORT?!! STAAACKARS DIG!
Deal?
random-bild-som-inte-har-något-med-ovanstående-text-att-göra-bildtext: Charlotte på vår sushidejt idag.
4 kommentarer:
Hehe, lööövely!
Känner helt klart igen den grejen, både från barndom å senare...
Och yes, det är koolt att vara gipsad.
Stå på dej, och krya på dej =)
tack marija! jag visste väl att jag kunde lita på dig ;)
Vill liksom hålla med Marija som håller med dig men efter som hon redan gjort det så blir ju jag bara till en dålig kopia...
helt okej björn. du gör en dito på marija. alltid bra att ha ytterligare en person som bekräftar en :)
Skicka en kommentar