
David kan ha varit det mest queera barn jag känt. Han utmanade alla könsroller genom att alltid leka med barbies, smycken och springa omkring i farmors klackskor. Han har alltid varit mitt största fan, och kommer antagligen också ha varit mitt enda här i livet. Någon gång på nittiotalet var vi på släktkalas hos familjen i Molla (Davids familj). Alla kusiner var utomhus och lekte kurragömma. David, som i sedvanlig ordning alltid sprang efter mig, kom på att vi kunde gömma oss i baksätet på en bil under en filt. Sagt och gjort. När vi ligger där under filten och fnissar säger min fem år yngre kusin följande till mig:
David 8-9 år (skrattandes med sin pipiga stämma): Hallå Charlotte...tänk om de hittar oss här under filten och tror att vi har knullat?
Ja, stämningen dog lite kan jag lugnt säga. Självklart skällde jag ut David efter noter. Inte för att det inte var roligt sagt men det är ju så fruktansvärt i n t e o k e j att säga en sådan sak till sin kusin. Han har inte gjort det igen, tack och lov.
Så, här kommer den önskade länken:
jag tycker lite synd om henne, det måste göra så sjukt ont. Hon verkar ju ha vett att inse att hon inte ska göra det igen i alla fall. Learning by doing.
2 kommentarer:
haha ja de va gamla goa tider! snögg bild du har hittat :P
kräm david
david: haha. jag gillar hur du skrev under förra kommentaren med "kusin david från molla". först och främst hade det räckt med david men jag gillar att du förtydligar att du är ifrån molla jämfört med alla andra kusiner jag har som heter david ;)
Skicka en kommentar