torsdag 24 september 2009

never lonely, always loney

jag har en ny man i mitt liv. Han brukar sjunga för mig när jag väntar på bussen, åker på bussen, går av bussen. När jag löser korsord, diskar (det händer ibland), städar (det händer mer sällan), promenerar eller bara väntar på något eller någon. Han sjunger även när jag ska somna eller när jag filosoferar i mitt fönster. Han är med hela tiden och får mig att må bra.

Loney, dear's musik hittar du här.

in a dream I swam to the other side
from all that wasn't fair and suddenly my heart was numb

I must have lost the track of where I come
I must have lost the goal
and summers turn so fast..

I must have slept for long, I didn't know where I have come
...och sova ska jag fortsätta med. Verkar onekligen vara dags för det...

4 kommentarer:

Per sa...

The Low Anthem - Charles Darwin.

Bli kär, dö lite varje gång låten tar slut.

charlotte sa...

Per: åh, jag vill nog inte bli kär men ger den gärna ett försök.

....färdig. fantastisk. jag dog för en stund men nu lever jag igen. ska lyssna in hela skivan.

Emme sa...

Genomskinligt Charlotte. Hela det här inlägget är ju bara en ursäkt för att få lägga upp den där snygga älvhår-som-flyter-ut-över-hela-kudden-bilden!

charlotte sa...

Emme: BUSTED! Jag borde verkligen ha tillägnat bilden och loney, dear varsitt inlägg men det hade ju sett, om möjligt, ännu mer fånigt ut. jag tycker den passar. men jag håller med, det var töntigt. nu ska jag hänga mig själv. puusss