Jag och några vänner diskuterade igår sömnproblem i form av mardrömmar och "kramp i vaden". Det var skönt att höra att jag inte är den enda på denna jord som vaknar mitt i natten och måste sparka benet i golvet för att vaden krympt och skrumpnat. Under en klassisk svenssonsemester (alltså husvagnscamping) så vaknar jag mitt i natten av en obeskrivlig smärta i benet. Jag klättrar över Emma som sover ytterst och laddar all kraft jag kan få till mig och PANG smäller benet i golvet. Smärtan släpper fortfarande inte så jag får PANGa på några fler gånger. Japp, jag lyckades väcka alla som sov.
Marie hade dock en ännu maffigare historia. När hon berättat klart om sin mardröm så kände vi alla den största respekt. Alla mina mardrömmar kändes som petitesser (lappri) i förhållande. Hör och häpna:
Marie hade gått och lagt sig, hennes sambo Frej kollade på TV. Helt plötsligt sätter sig Marie upp i sängen med skräck i ögonen och hyperventilerar:
frej: marie? är allt bra?
marie (skräckslagen och dramatisk): jag hade en mardröm!!
frej: oj, om vadå?
marie: att...att...att...soffan hade fläckar!!!!
Sen lade hon sig ner och fortsatte sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hon är ju så renlig Marie, jag förstår att det här tog hårt på henne.
spill aldrig hemma hos mig är kontentan av denna historia.
Skicka en kommentar